Medaljörsämbetet är Humpsvakars högsta organ för 
produktion, utdelning, indragning och reglering av medaljer.

Några äldre medaljörer utpekar den automatiska gravyrapparaten.

Några av Medaljörsämbetets medlemmar församlade kring gravyrapparat för digitaliserade medaljer.

Medaljörsämbetets produktion är per definition slutgiltig och Medaljörsämbetets beslut och handlingar kan inte överklagas.

Regler

MEDALJÖRSÄMBETET DNr 54/194/90

För utdelning av medalj enligt reglementet HMÄ-4/71-1097, reviderat 1990, förutsättes i normala fall, att samtliga nedan angivna kriterier samtidigt uppfylles.

1. MOTTAGAREN SKALL VARA FÖRTJÄNT AV MEDALJ Regel 1097(1)

Oförjänt skall ingen erhålla medalj. Kollektiv förtjänst förutsätter kollektiva förtjänster och bedöms i enlighet med Regel 582(4) om enskild förtjänst, med beaktande av Regel 583(12). Enskild förtjänst avgörs i varje enskilt fall av Medaljörsämbetet, vars beslut inte kan överklagas.

2. MEDALJ SKALL FINNAS ATT UTDELA ÅT NÄRVARANDE MOTTAGARE Regel 1097(2)

Ifall medalj inte finns att utdela utdelas ingen medalj, utan mottagaren får snällt vänta tills nästa medalj eventuellt utdelas i enlighet med nästa förtjänster. Åt frånvarande mottagare kan medalj inte utdelas. Frånvarande närvarande prövas från fall till fall.

3. MINST TVÅ (2) MÅNADER SKALL HA FÖRFLUTIT SEDAN MOTTAGAREN SENAST ERHÅLLIT MEDALJ Regel 1097(3)

Med hänsyn till det begränsade utrymmet på fracken skall medaljer, i ljuset av de allt längre studietiderna, inte utdelas alltför ofta. Därigenom undvikes akut medaljinflation och av övertung frack beroende ledbesvär och sömslitning. Medaljörsämbetet besluter, efter att offentligt eller i lönn [se Regel 2003(2a)] ha tagit del av Humpsvakars sammanlagda medaljmassa och dess närmare fördelning, enväldigt [i enlighet med HMÄ-12/86-354(6)] om vad som skall anses vara "alltför ofta".

Dessa kriterier har Medaljörsämbetet fastställt vid sitt ordinarie sammanträde den 9.12.1990 och beslutet träder i kraft med omedelbar verkan. Om specialfall besluter Medaljörsämbetet.

Medlemmar

Medaljörsämbetet är självkompletterande beträffande medlemmarna, som kallas medaljörer.

Digitaliserade medaljer

Medaljörsämbetet har alltid stått i spetsen av utvecklingen inom medaljväsendet. Till Medaljörsämbetets mest miljövändliga landvinningar hör den heldigitaliserade medaljen, som produceras medelst en gravyrapparat enligt medaljteknikens senaste forskningsrön.

Genom att digitalisera medaljerna har man uppnått väsentliga fördelar, av vilka en av de viktigaste givetvis är den att medaljen ifråga är en originaldito som inte kan supas bort i klassisk mening.

En annan fördel är den konkreta utrymmesbesparing som följer av möjligheten att ikonisera medaljen och därigenom minska dess omfattning till i det närmaste noll (med undantag, förstås, för en viss erforderlig minneskapacitet av marginell betydelse). Särskilt äldre Humpsvakar uppskattar de uppenbara fördelar ett lättare medaljgarnityr medför.

Den första medalj som tillverkats med gravyranordningen var Humpsvakars skivutgivningsmedalj 1996 som tillverkats i en fullständig virtualutgåva. Den andra utdelades vid skivugivningen 2005.

Definitioner

Medaljörsämbetet har för orkestern nedan sammanställt en rad definitioner för att reducera ovetskapen i samband med medaljer.

Begrepp Definition
Medalj Ord för ord (Stockholm 1960) definierar ordet enligt följande; minnespenning, (åld) skådepenning, skådemynt, prispenning, hederstecken, utmärkelse(tecken), jetong, dekoration, (ibl.) pris.
Supas bort Man tappar inte medaljer, man super bort dem!
Virtualutgåva Med virtualutgåva avses att medaljen föreligger endast i cyberspace därifrån den (möjligen med uppvisande av lämplig lösen) kan hämtas ett godtyckligt antal gånger efter eget behov, se även under skivutgivningsmedalj 1996.